Särkullbarn kan gå miste om arv

Tvärtemot vad många tror kan särkullbarn gå miste om hela arvet. Det räcker med några ord i testamentet. Därför gäller det att bevaka sina rättigheter när föräldrarna dör.

Vanligtvis betraktas särkullbarn som något besvärligt som ställer till ekonomisk oreda när föräldern som är omgift eller har en ny sambo dör. För att begränsa den ekonomiska "skadan" skriver föräldern och den nya partnern testamente eller tecknar en försäkring. 

Men eftersom särkullbarnet alltid har rätt till minst halva sitt arv, det som kallas laglotten, känner sig de flesta särkullbarn rätt trygga trots allt. Vad de inte känner till är att särkullbarn ändå, trots rätten till laglotten, kan bli blåsta på hela arvet. Så här kan det gå till:

Föräldern till särkullbarnet skriver ett testamente där det står att den nya partnern ska ärva allt. Kanske tycker man att det är nödvändigt för att den nya partnern inte ska behöva flytta från huset när föräldern dör och särkullbarnet vill få ut sitt arv.

Gör särkullbarnet inget åt testamentet riskerar han eller hon att bli arvlös. Då spelar det ingen roll att särkullbarnet har rätt till laglotten. Den ska barnet få ut på en gång, om det vill det.

Barnet måste nämligen bevaka sina rättigheter för att få ut sina pengar. Men eftersom ingen automatiskt upplyser särkullbarnet om dess rättigheter är det lätt att missa. 

När någon dör får dessutom vem som helst vara bouppteckningsman, man behöver inte vara juridiskt kunnig. Därför är det inte ens säkert att särkullbarnen underrättas om dödsfallet. Och även om särkullbarnen kommer till bouppteckningen och får läsa testamentet som missgynnar dem vet inte alla vad de ska göra.

- Om du vill ha laglotten och också får ut den underkänner du testamentet genom att bara ta del av testamentet. Annars har du sex månader på dig att väcka talan i domstol. Vill du däremot inte ha laglotten godkänner du testamentet och avsäger dig därmed rätten till laglott, säger Håkan Fälth, jurist på Föreningssparbanken och DN:s expert på familjejuridik.

Kräver du inte laglotten kan den efterlevande göra vad den vill med arvet. Sätta sprätt på det och till och med testamentera bort det - om det står att egendomen ärvs med full äganderätt.

Står det i stället att egendomen ärvs med fri förfoganderätt kan den efterlevande fortfarande leva upp pengarna men inte testamentera bort dem. Men det hjälper inte dig som är särkullbarn. Finns det något kvar när den efterlevande dör har du ändå inte rätt till din del eftersom du inte begärt laglotten. 

Det finns i dag en tioårig preskriptionstid för bouppteckningar. Det gör att en arvinge som av någon anledning glömts bort kan kräva sin rätt i efterhand. 

Men i vissa fall, för barn som är födda utom äktenskapet före 1970 där inte faderskapet är fastställt, är preskriptionstiden bara tre månader.

Bouppteckningen får rivas upp om nya arvingar upptäcks. Har arvet redan skiftats kan den som ärvt bli skyldig att dela med sig till den nya arvingen.