Vem ärver vad av vem?

Singel, sambo, gift, barn, skild, omgift, särkullbarn, gemensamma barn, styvbarn, gifta barn, skilda barn m.m.

Oavsett i vilket skede i livet du befinner dig finns det anledning att fundera över vem som tar över de tillgångar du lämnar efter dig när du avlider. Antingen tillfaller de någon enligt lag, (reglerna finns i Ärvdabalken) eller så har du själv i ett testamente bestämt vem som ska överta dina tillgångar. Här nedan går vi igenom vem som ärver dig enligt lagens regler.

FÖRSTA ARVSKLASSEN

De svenska arvsreglerna är tydliga. Arvet går i första hand till dina bröstarvingar. D.v.s. dina barn och deras avkomlingar.

Är du gift ärver dock din efterlevande för gemensamma barn. OBS! att detta endast gäller gifta. Sambor har ingen rätt enligt lag att ärva varandra. Det kan också vara bra att känna till att det endast är den som lever när du själv går bort som kan ärva dig. Med ett undantag, barn som föds strax efter att du gått bort kan också ärva.

Dina barn delar arvet lika mellan sig. Om ett barn har avlidit före dig träder dess avkomlingar in och delar på barnets lott. OBS! att även om ditt barn är gift så har barnets make/maka enligt lag ingen rätt till något arv efter dig.

Exempel:

Anders avlider och efterlämnar dottern Ewa samt den avlidne sonen Eriks två barn. Arvet efter Anders kommer att delas upp i två lika stora lotter. Ewa får en lott och Eriks två barn delar på den andra. Det innebär att Ewa får 1/2 av arvet och Eriks barn får 1/4 var.

ANDRA ARVSKLASSEN

Är du ogift och saknar barn tillfaller arvet dina föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar. Föräldrarna får hälften var. Om en eller båda föräldrarna har avlidit går den avlidnes del vidare till sina syskon. För avlidet syskon går arvet vidare till syskonets avkomlingar.

Exempel:

Peter avlider. Han är inte gift och saknar barn. Peters mor lever medan hans far är avliden. Peter har ett helsyskon och ett avlidet halvsyskon på faderns sida som efterlämnat två barn. Arvet efter Peter fördelas så att Peters mor ärver hälften 1/2, medan den andra hälften ska delas mellan syskonen. Helsyskonet får 1/4 av arvet medan halvsyskonets båda barn får 1/8 vardera

Så länge det finns någon arvinge inom en arvsklass är samtliga i nästa arvsklass uteslutna från arv.

TREDJE ARVSKLASSEN

Är du ogift och dessutom saknar arvingar i både första och andra arvsklassen ärver din mor- och farföräldrar en fjärdedel var av arvet. Har någon av dem avlidit ärver deras barn. Men inte barnbarn. Det innebär att dina farbröder, fastrar, morbröder och mostrar kan ärva dig, men inte dina kusiner. Finns till exempel ingen av din farfar, farmor, farbror eller faster i livet när du går bort fördelas hela arvet mellan morfar och mormor eller deras barn.

Har du inga arvtagare i någon av de tre arvsklasserna och inte upprättat något testamente, tillfaller din kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden.

Make/Makas arvsrätt:

Om du är gift och inte har några särkullbarn ärver din efterlevande make/maka all din egendom när du går bort. Ett särkullbarn är ditt barn från ett tidigare förhållande som inte är barn till din nuvarande make/maka.

Din efterlevande make/maka ärver både ditt giftorättsgods och din enskilda egendom. Gemensamma barn, eller om sådana saknas, dina föräldrar och syskon får vänta på sitt arv till dess din make/maka avlidit. De är vad man kallar efterarvingar. Det innebär att om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen ärver den efterlevande din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Han eller hon har då inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den.

Har du inga arvingar i arvsklass ett eller två, ärver den efterlevande din kvarlåtenskap med full äganderätt. Det innebär att dina släktingar i tredje arvsklassen inte får något arv. Utan när din make/maka går bort ärver hans/hennes släktingar allt. Även kvarlåtenskapen efter dig. Om det är tvärtom så att din efterlevande make/maka saknar arvingar kommer familjens kvarlåtenskap att tillfalla dina efterarvingar.

Särkullbarn kan få ut arv direkt:

Har du särkullbarn har detta barn rätt att få ut sitt arv efter dig direkt när du går bort. Barnet kan dock avstå från sin rätt att genast få ur sitt arv till förmån för din efterlevande make/maka. Särkullbarnet blir då efterarvinge precis som ett gemensamt barn.

Bodelning av giftorättsgods:

Vid en bodelning görs en hälftendelning av värdet av ditt och din efterlevande make/makas sammanlagda giftorättsgods. Är du sambo delas samboegendomen, det vill säga gemensam bostad och gemensamt bohag som skaffats för gemensamt bruk under den tid samboförhållandet varat. Är du gift sker bodelning automatiskt vid bouppteckningen när du går bort om det finns flera dödsbodelägare. Det gör det bland annat om du har ett särkullbarn. Är din efterlevande make/maka ensam dödsbodelägare sker ingen bodelning, eftersom efterlevande inte kan bodela med sig själv.

Lever du i ett samboförhållande måste din efterlevande sambo senast i samband med bouppteckningen efter dig begära att bodelning ska ske om han/hon vill att samboegendomen ska delas. Mellan sambor sker det aldrig någon bodelning automatiskt.

Jämkning av bodelning:

Om du har en mindre andel giftorättsgods än din efterlevande make/maka kan han/hon begära jämkning av bodelningen. På så sätt kan din make/maka få behålla hela eller en större del av sitt giftorättsgods. OBS! att det endast är din efterlevande make/maka som har rätt att begära jämkning av bodelningen. Någon sådan rätt har inte dina arvingar för det fall det är du som har störst andel giftorättsgods.

Exempel:

Rolf och Siw har varit gifta i tio år, Rolf har ett barn från tidigare förhållande. Allt det Rolf och Siw äger är giftorättsgods som Rolf äger 1/3 av och Siw 2/3. När Rolf går bort begär Siw att få behålla sitt giftorättsgods. Det innebär att Rolfs särkullbarn endast ärver 1/3 av de totala tillgångarna.

Basbeloppsregeln skyddar:

Det finns ett ekonomiskt skydd för din efterlevande make/maka som ger denne rätt att erhålla tillgångar till ett värde av fyra prisbasbelopp. Om din efterlevandes enskilda egendom och vad han/hon får vid bodelningen inte uppgår till detta belopp finns en rätt att ur din kvarlåtenskap erhålla mellanskillnaden.

Basbeloppsregeln gäller före särkullbarns laglottsrätt och testamentariska förordnanden.

Rätt för efterarvingar:

En rätt till efterarv innebär att dina släktingar får ut sitt arv när din efterlevande make/maka avlider. Endast personer i första eller andra arvsklassen kan vara efterarvingar. Normalt är efterarvet hälften av samtliga tillgångar som din efterlevande make/maka lämnar efter sig. Innehav av enskild egendom kan dock ha ändrat på detta förhållande. Då kommer dina efterarvingar att ärva den kvotdel som gällde när du gick bort.

OBS! att det är en kvotdel av de tillgångar som din efterlevande make/maka lämnar efter sig som dina efterarvingar har rätt till och inte viss egendom.

Boet minskar:

Om boet minskar fram till dess dina efterarvingar ska ha ut sin andel sker ändå en fördelning med ledning av de kvotdelar som gällde när du gick bort. Efterlevande ska alltså inte känna efterarvsrätten som en belastning och efterlevandes livsföring ska inte bedömas i efterhand.

Om efterlevande däremot till exempel genom gåvor till egna arvingar eller till ny make/maka minskat kvarlåtenskapen väsentligt kan dina efterarvingar ha rätt att kräva kompensation för minskningen.

Boet ökar:

Även när boet ökar sker normalt en fördelning av kvarlåtenskapen enligt de kvotdelar som gällde när du gick bort. Proportionerna kan dock ändras om din efterlevande har förkovrat boet genom arv, gåva eller testamente eller genom eget förvärvsarbete. I så fall kan din efterlevande make/makas arvingar få ut förkovran först innan efterarvet beräknas.

Exempel:

Om boet var värt 300 när du gick bort och din efterlevande make/maka har förbrukat 100, men samtidigt fått ett arv på 120 är boet värt 320. Bara 20 räknas som förkovran. Är boet värt 300 eller mindre är det inte alls förkovrat.

ORDLISTA

Arvslott = Den andel som en arvtagare erhåller av den avlidnes hela kvarlåtenskap.

Arvsordning = Talar om i vilken ordning som närstående erhåller arv efter den avlidne.

Efterlevande make/maka = Den avlidnes make eller maka.

Enskild egendom = Makes/makas egendom som på grund av gåvobrev, testamente eller äktenskapsförord inte är giftorättsgods.

Fri förfoganderätt = Ägaren får göra vad han/hon vill med egendomen utom att testamentera bort den.

Full äganderätt = Till skillnad mot fri förfoganderätt har ägaren även rätt att testamentera bort egendomen.

Giftorättsgods = Makes/makas egendom i vilken den andre maken/makan, vid skilsmässa eller dödsfall, har rätt till hälften.

Kvarlåtenskap = All den avlidnes egendom.

Laglott = Hälften av ett barns arvslott.

Särkullbarn = Barn till den avlidne som inte är barn till den avlidnes efterlevande make/maka.

Testamente = Ett förordnande om vem som ska erhålla kvarlåtenskapen eller del av.